Tjusningen med löpning, del 2: Hägglundsjoggen

Det här inlägget skrevs Onsdag den 21 maj.

Idag testade jag något nytt, det var dags för min första tävling med enbart fötterna som fortskaffningsmedel!

Jag hörde för ett par veckor sen om Hägglundsjoggen, och tyckte det lät mest som något motionsjippo för stillasittande kontorsarbetare på företaget, men likväl blev jag lite intresserad. När jag senare är ute och joggar alldeles i närheten av mitt hem får jag se resultatlistor från senaste joggen. Resultatlistor? tänker jag. Jag går hem och googlar på det hela och det visar sig att jippot är mer av en tävling, där ganska många verkar ställa upp och konkurrensen är rätt hård. Hägglundsjoggen är alltså ett återkommande evenemang som anordnas av Hägglunds IoFK – Skidor ett antal onsdagskvällar i följd i maj och juni varje år. Tävlingen har körts sen 1980 och är nu inne på sin 29:e säsong! Loppet är för både folk som vill röra lite på sig som för tävlingsinriktade då man får välja om man vill ta sig runt Höglandssjön i sin egen takt eller lite med tidtagning.

Onsdagen kom och jag joggade den korta biten till starten som uppvärmning. Jag hade väntat mig en del folk, men blev överraskad av folkmassan när jag kom fram. Jag fick startnummer 140, och iklädd IKSU Multisports färger men tävlandes för lifelivers.com blandade jag mig bland alla andra i startområdet. Starten hade blivit uppskjuten några minuter så det blev lite väntan innan vi gav oss iväg.

Tempot högt och tungt gick det, jag kände redan på uppvärmningen att jag inte var i toppform. Jag var ju faktiskt ute och sprang rätt länge igår. Fram mot slutet var jag riktigt trött, men när jag närmade mig upploppet hörde jag någon i publiken hojta “Kom igen, ta spurten i slutet nu!”. Han ropade inte till mig utan till en medtävlare strax framför, men jag tyckte ändå det lät bra! Utan att tänka på det ökade jag takten och gled helt plötsligt lätt förbi tre personer innan jag nådde mållinjen. Efter det avslutet kunde jag känna mig nöjd med tävlingen.

052208-1717-tjusningenm1.jpg

Ni som känner mig kanske vet att jag kan ha hög puls, och som ni ser är den inte lägre på tävling precis.

Det var en kul upplevelse och förhoppningsvis blir det fler tävlingar framöver.
lifelife

/André

Published by André

Har fru, två barn, katt och V70.

3 replies on “Tjusningen med löpning, del 2: Hägglundsjoggen”

  1. Har gjort min del av löpning idag, Blodomloppet, troligen det mest lättsamma man kan ge sig på men som du säger är ju löpning roligt så va fan…

  2. Jag är imponerad André! Va kul att du dragit igång med kutning. Det är verkligen häftigt med din maxpulsnivå, den måste ligga på typ 210-215 slag. Jag kom ihåg min första Vetta cykeldator med puls som jag hade typ -93, den maxade vid 195 så det var inget för dig 🙂

Comments are closed.