Umeå Multirace!

Strålande sol och fem plusgrader var prognosen. Så därför blev vi aningens förvånade när vi på lördagsmorgonen vaknade till en plusgrad och kräk-snö! Men solen kom och det blev en ondskön dag, med gassande solstrålar och svidiga svettdroppar! Precis som vi ville ha det.

Efter en veckas sovande på olika platser, en enormt själseggande Killers konsert, så var det nu dags, för min och Strikes premiär som multisportande skabbrävar!

Från vänster: 1. Madest friserar sig själv (kvällen innan)! Vi är alla nöjda med resultatet! 2. Haank, en brightside, bland tulpanerna (påskliljorna?) i Amsterdam. 3. Madest och Haank sågar Lax

Uppladdningen och planeringen var som alltid optimal – en hel natt i bilen, ett rycka-igång-kroppen-pass strax innan och organisering ända in på småtimmarna. Men vi hade ätit lax och vi var laddade till max. Så tillbaka till snöfallet! Vi vaknade, åt en sex-äggs omelett med muesli, packade utrustningen och satte av på cyklarna. The producer hade redan cyklat iväg, han var nämligen en av personerna som såg till att tävlingen blev så bra och kul som den blev (och dessutom fotograf till bilderna).

Väl på plats, på rådhustorget, så fick vi orienteringskartor och gratis energikakor. Snön började bli sol. Det låg en linnement luktande nervositetsspänning i luften. Apberget utgjorde startplats, starskottet small och rusningen var total.

Först på schemat stod löpning till Stadsliden där det skulle skidorienteras. Vi hängde med bra och var nog några av de snabbaste på skidorna, men kanske inte de kvickaste på just det där med orienteringen. Men med Strike som kartläsaransvarig så var vi ändock med i matchen!

Det andra skidmomentet i Rådhusparken. Ett konstigt krampfenomen infann sig. Så fort man låg först och tog vind så började det rycka i vänster triceps. Why?!

Efter den blöta skidorienteringen (jag tror förresten att vi var de enda som åkte på skate-skidorna utför bränt-backen och sen upp igen, även fast man egentligen inte behövde göra det) och löpningen tillbaka till Rådhustorget så följdes tävlingsdagen av två knäckande skridskoåkningar (isen var som en sjö utan is), ytterligare två skidmoment, stadsorientering och klättring.

Efter fyra-och-en-halv-timmes härligt slit var vi leende i mål. Vi hade klarat det och vi hade haft kul! Vi kom sexa (eller sjua?). Jag hade krampkänning hela andra halvan, men lyckan till en uppiggande ljumskmassage av Madest (utanför en Kina-restaurang, med tillhörande och mycket roade gäster!). Madest var i finaste formen och stark hela vägen. I mål intervjuades vi av tävlingsspeakern, som länge hade undrat: ”Vem skabbräven egentligen var?”. Med mina till dagen tunga ben tog jag snabbt på mig rollen som skabbräv, men Madest uttryckte sig kvickt och ödmjukligast, och till speakerns stora förvåning: ”Vi är alla skabbrävar och Du med!!” Vi glömde dock berätta att skabbräven är vår sponsor, och det inte på något ekonomiskt eller materialistiskt vis utan istället på ett slags mentalpeppandesätt.

Efter målgången så bjöd kvällen på segerns cigarr!

Den underbart genomförda dagen rundades av med en på kvällen mycket efterlängtad Killers-fest (även fast Punk-Nyström valde Guns and Roses tema). Klädseln var svart-vit och glädjen stor. Stället var fyllt av livslevare.

Life is what happens when you are busy making other plans

/Hankest

kolla:

http://www.aftonbladet.se/ vss/umea/story/0,2789,1018609,00.html

IKSU Multisport