22 Sep 2008, 11:53am
Henrik
by

1 comment

Varför plugga när man kan pumpa downhill?

Packade ned alla plugg- och jobbgrejer i väskan samtidigt som jag konstaterade att det skulle vara jävligt dåligt väder om de överhuvudtaget skulle komma upp igen (och troligtvis inte ens då..). In i bilen och full fart mot jämtlandsfjällen tillsammans med delar av multisportgänget från Umeå, Emma och Scott hade bjudit till Bröllop. Ett bröllop som jag tror kom att bli en handbok för gäster med giftemålsplaner.

Vigseln, som ägde rum i Åre gamla kyrka, var storartad men ändå bara en liten detalj i deras fyra dagar långa bröllopskoncept. Scott, som är amerikan, hade ett fyrtiotal gäster hitflygna från andra sidan atlanten. Att säga att Emma och Scott är generösa är en underdrift, lyxmåltiderna avlöste varandra varvat med live musik, rörande tal och äventyrliga aktiviteter.

img_5935.JPG

Emmas bror skålar för brudparet på Fjällgården

Stefan och Arvid hade förutom kostymen med sig sina DH-cyklar. Efter lördagsmorgonens frukost på Åre bageri fick jag låna Stefans cykel och gav mig ut på en tretimmars hardcore-effektiv downhillcykling med Arvid. Cyklingen har blivit stor i Åre, banorna är många och kabinen går full upp till toppen.

arre.jpg

Att cykla downhill är som att öppna paket på julafton

img_5911.JPG

Det kryllar av sköna hopp och vallar

img_5902.jpg

Lördagskvällen gick i festens tecken. När vi klev upp ur dimman på söndag morgon väntade den rejälaste brunchen med utsikt över ett Åre på sitt bästa humör. Cykelnerven ledde oss tillbaka till toppen av berget, stumma underarmar och adrenalinkicken. Att jag tappade bort min plånbok någonstans mitt i allt kändes inte alls så viktigt (kanske känns det lite mer bökigt idag).

brunch.jpg

Söndagsfrukosten var den bästa på riktigt länge, det som inte fanns finns inte

img_5963.jpg

Stefan och jag njuter av utsikten från Hummelstugan

Undrar just om jag skulle uppskatta bergen och fjällnaturen om det var mitt hem eller om det bara upplevs så bra och så mycket när man bor i plattlandsångesten..

Åkte hem tillsammans med Stefan, sex kajaker och sju cyklar. På vägen hann vi med ett perfekt kaffestopp i Mörsil, ett par tjuvsnusar, ändlöst prat om hur livet ska levas och kvällsmat på Mojjes i Hoting.

Nu är vardagen här, den som många glömmer bort men som faktiskt utgör större delen av livet.
Make it good!

/Hank