Maj: Daniel Werner
Under mina resor runt om i världen har jag haft turen att få träffa många härliga personer och denna månad har jag fått tag på Direktör Werner! Han är född 78 och har hunnit med mer än det flesta. När vi gör den här mailintervjun befinner sig Daniel någonstans i Centralamerika och fick jag rätt intryck så gör han det med champange till frukost, omgiven av Cholkadpokahontas med ett smile i mungipan.... och vem vet kanske har han en kastrull på huvudet! Han är en fantastiskt glad och positiv människa som helt klart sprider livetsliv runt om i Världen!
- Daniel vart befinner du dig nu?
* Jag kom till Havanna, Kuba i går! Underbart stalle!
- Kan du inte berätta lite mer om dig själv, ja vart du kommer ifrån osv!
* Jag är född och uppväxt i Stockholm någongång pa 70-talet, det ar nog ingen som vet riktigt exakt när och kanske inte ens exakt var. Jobbat med IT inom media alldeles för länge och gör just inget annat än reser runt i varlden!
- Berätta om din livsfilosofi?
* Lat och lycklig!
- Är det jakten på cholkladpokahontas som tagit dig till Kuba?
* Jo, just Chokladpokahontas är faktiskt en stor anledning sedan har Kuba alltid varit en dröm att se! Ja, innan Castro dör och allt förändras.
- Vad är målet med denna resa?
* Formodligen att hitta en ny fru, gärna gjord av choklad! Samt att hitta andra värden i livet än bara hårt jobb.
- Kan du inte berätta om varför du kallas Direktör Werner?
* Ja det beror nog pa att jag är en gammal avdankad Direktor som nu inte gör ett hederligt handtag....
- Helt rätt! Berätta lite om dina framtids planer? Hongkong!
* Ja, det är inget som ar riktigt klart ännu. Men jag har fått en förfrågan om jag vill börja jobba på en Svensk reklambyra i Hong Kong. Vore j-kligt kul att prova på det ett tag!
- Då kommer hela lifelivergänget och hälsar på, sådant får man räkna med om man fått äran att bli månadens profil här på sidan!
* Inga problem!
-Full som en Kastrull säger det dig något?
* Ingen aning vad du pratar om???
- Nu reser du ensam men vi träffades på rosabussarna, berätta lite om hur det känns att plötsligt vara lämnad emsam.
* Både och, trist att lämna sina nya vänner, men ganska skönt att kunna göra som man vill.. du vet, roomservice och sånt!
- Du är vindrickare, berätta om ditt favorit vin? Och hur många flaskor rekomenderar du på en kväll?
* Chateau neuf du Pape. Det beror helt på vilken typ av kväll det är, men om vi var uppe i Sollefteå så var man väl tvungen att ta med sig en hel låda!
- Är det okej att drika tre flaskor rött en tisdag?
* Hmm.. du försoker väl inte få mig att framstå som en alkohollist?
- Nej absolut inte. Martin Munter var förra månadens profil, berätta lite om vad du har som han saknar?
* Oj, oj, oj.. svårt att saga, killen ar ju tämligen fullandad. Möjligtvis mer hår pa huvudet, i alla fall jämfort med när jag såg honom sist.
- Några sista ord?
* Relax, take it eeeeasy!
- Tack för pratstunden Daniel!
Lifelife/
Johan
April: Martin Munter
Lifelivers-frilansande släktingarna Daniel Sandström och Johan Johansson har fått tag i legenden Martin Munter (bilden nedan) för en utfrågning om rosabussliv, servicenivåer på kroppsliga tjänster och ett liv långt borta från Dalsland. Vi intervjuar Martin där han trivs som bäst, bakom ratten på sin Rosabuss Måns, någonstans i Sydamerika.
– Martin! Innan vi börjar prata Rosabuss kan du väl berätta lite om dig själv?
* Ja, jag heter Martin Munter och är 23 år. Jag är uppvuxen med att meka och köra buss i Dalsland. Mina föräldrar träffades när farsan körde Rosabuss, så för mig var valet självklart! Jag tog busskortet och började köra för Rosabussarna. Jag har nu besökt 66 länder (!) och arbetat på alla resorna som företaget har med rosabuss. Min roll är chefsmekaniker och självklart chaffis.
- Häftigt!! Ryktet säger att du är tillverkad på busstaket! Stämmer det?
* Ja, hmm jag vet inte, farsan jobbade ett par säsonger på bussarna. Han träffade mamma på en resa 78-79 och jag är född 84. Så nej, kanske inte, men det låter ju bra!
- Men målet som liten var att jobba med det här förstår vi.... ödesbestämt!?
* Ja, när jag var 10 år skulle alla i klassen skriva vad de ville göra när de blev stora, alla skulle bli astronauter, doktorer, piloter och dylikt. Jag skrev Rosabusschaufför...
- Och hur är det då Martin, vad är det bästa med att köra Rosabuss?
* Många blir förvånade men det är själva busslivet snarare än resmålen. Det kan vara fantastiska saker att se på en resa men om det inte funkar med folket på resan så är det skit, medan de tråkigaste resorna natur och kultur mässigt kan vara de bästa. Det beror helt och hållet på mixen av folk och personligheter.
- Är det inte jobbigt när nya vänner åker hem efter en resa? Har du aldrig hemlängtan?
* Jo, det är klart. Ju längre säsongen går desto mer längtar man hem rent allmänt, men också saknar man allt folk man lärt känna. En del träffar man dock igen, det blir många att hälsa på runt om i landet när man är hemma över sommaren.
- Har du någon livsfilosofi Martin?
* Den som har förorenat mest när han dör, det är han som vinner! Skrattar Martin och gasar extra mycket så att diselmotorn får jobba ännu hårdare i den långa uppförsbacken.
- Scania eller Volvo?
* Självklart Scania, visste ni föresten att Scania betyder Skåne på latin. Sveriges baksida
Nog om motorer nu, tjejerna då Martin? Några snabba frågor.
- Går det att vara utan tjejsällskap som chaufför?
* Utan? Vet inte. Jag har aldrig prövat. Men om jag provar någon gång så återkommer jag.
- En eller fler?
* Nja, alltså numera försöker jag hålla mig till en. Flera blir bara bökigt, folk blir arga och ledsna, så nu för tiden håller jag mig nästan alltid till en..
- Får man fråga hur många som mest på en resa...?
* Nja. Men jag kan saga att de kan bli lite stökigt på återträffarna... det gäller att hålla låg profil.
- Har du gjort allt med en kvinna på en Rosabuss nu?
* Allt? Säger Martin och ler. Haha!
- Hur var det nu med de prasselfria sovsäckarna?
* Ja, det viktigaste när man ska ha en sovsäck är inte att den är varm och skön, utan att den är prasselfri... Då kan man umgås på taket utan att det hörs när de andra försöker sova. Den bästa prasselfria sovsäcken inhandlas på Biltema för 179 kronor och är svart och grå. Den funkar fint ner till nollgrader!
- Oj, låt oss byta ämne. Vad är det värsta som hänt med bussarna på en resa?
* Ja, först skulle jag vilja tillägga att det är frustrerande att folk inte förstår att det är ett jobb utan tror att man bara reser runt och har semester. När vi väl kommer fram någonstans är man ofta helt slut och när vi stannar på olika ställen är det mycket mek med bussarna. Svårt att slappna av när man är "Ledig" med allt folk runtomkring.
- Vi förstår, men det värsta?
* Ja, en motor skar i Malawi i Afrika vi jul 2005, vilket gjorde att vi fick plocka isär den och tillfälligt lösa det med att löda bränsleledningar, plocka bort en del prylar och fusk-fixa reservdelar tills vi fick delar från Tanzania efter tre dagar. Men det finns inget som inte går att laga. Hittills. Hehe.
- Ja, när ska du lägga av då och komma hem med en kvinnlig resenär?
*Det kommer aldrig hända. Jag är som det svarta skeppet i Pirats of the Caribbean. Jag kommer att sitta bakom ratten tills jag dör och sedan kommer ryktena och legenderna leva vidare, säger Martin med världens största flin
- Ok... Men lite närmare i tiden, vad gör du i sommar?
* Jag kör rosabuss eller festivalbuss, samma princip, fast till festivaler runtom i Sverige. Swedenrock och Roskilde är mina favoriter.
- Martin, tack för samtalet!
* Tack själv!
Spindelmannen alias Martin Munter på den omtalade maskeradfesten!
Som chaufför är det viktigt att ta hand om sina resenärer. Martin gör alltid sitt bästa!